Sublim inventering #5: Läppglans

Jag har föredragit läppstift framför glans de senaste 20 åren vilket innebär att de läppglans som kommer i min ägo vanligtvis hamnar i en låda för att glömmas bort. Givetvis finns det undantag, några glans är superfina och används någon gång ibland men det är inget slentrianmässigt applicerande. En del verkar ständigt gå runt med en näve gloss eller två i väskan, själv har jag alltid ett par läppstift. Don efter person. Nåväl, jag har tagit mig an lådan med läppglans och lyckades rensa bort en försvarlig del. Några oöppnade gav jag bort till närstående (min mamma har stans glansigaste läppar), några åkte direkt i soporna och ytterligare några fick jag kika närmare på för att kunna avgöra deras öde. Det är dessa jag visar er idag.

Först ut har vi de tre mäkta tjusiga glosset från Elizabeth Arden, de glittrar och gnistrar som drottningens juveler men hamnar ändå aldrig på mina läppar. Jag kan inte riktigt dra mig till minnes när de kom i min ägo, de har ingått i tidigare kollektioner och är minst 2 år gamla. Då de, trots ålderdom,  är fräscha och väldigt fina har de hamnat i den ge bort-låda jag samlar saker som andra kan tänkas vilja ha. Om de inte adopterats inom kort blir det tyvärr soptunnan för den glossiga trion.

Sen har vi då åtta läppglans vars öde jag velade kring. Å ena sidan fina och i flera fall oanvända gloss, å andra sidan gamla. Efter lite bråkande med samvetet beslöt jag mig för att det enda riktiga är att slänga dem. Jag använder dem inte, de har några år på nacken och vem i all sin dar vill ha ett 3-4 år gammalt läppglans någon testat. Så vi säger tack och ajö till Max Factor, Isadora, Estée Lauder, Clinique och Make up store.

Nu har jag inte alls många läppglans kvar, eller jo det har jag, men förhoppningsvis har jag nu fått bättre koll på vad jag faktiskt vill ha och använder. Så himla skönt att rensa ut!

Domen: Tre skänkes. Åtta slängs.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *